Klimakteriet och klimakteriebesvär
Sömnsvårigheter, värmevallningar, torra slemhinnor och humörsvängningar – för kvinnor som nått övergångsåldern är detta tyvärr relativt vanliga besvär som kan påverka vardagen negativt. Men vad är det egentligen som händer i kroppen under klimakteriet, och finns det något man kan göra för att lindra besvären själv? Lär dig mer här!
- Vad är klimakteriet?
- Vanliga klimakteriebesvär
- Klimakteriets olika faser – vad händer i kroppen?
- Hur kan jag lindra klimakteriebesvär själv?
- Kosttillskott i klimakteriet
Värmevallningar är ett av de vanligare besvären i övergångsåldern.
Vad är klimakteriet?
Klimakteriet, eller övergångsåldern som det också kallas, är perioden då äggstockarna slutar att producera hormoner och mensen upphör. För de flesta inleds klimakteriet något till några år innan den sista menstruationen. Under dessa år sker många förändringar i kroppen, bland annat sjunker nivåerna av det kvinnliga könshormonet östrogen vilket kan leda till olika besvär. När klimakteriet inträffar är väldigt individuellt, men i genomsnitt inträffar den sista mensen vid 51 års ålder (1). För vissa inträffar den redan i 40-årsåldern, medan andra kan ha sin sista mens så sent som i 60-årsåldern (2). I sällsynta fall kan man hamna i klimakteriet betydligt tidigare än i 40-årsåldern, något som kallas prematur ovarialsvikt.
Vanliga klimakteriebesvär
Många upplever både fysiska och mentala besvär under klimakteriet och det är minskningen av könshormonet östrogen som är orsaken till detta. Östrogen är ett mångfacetterat hormon som reglerar olika delar av kroppen, inklusive livmodern, slidan, brösten, skelettet och hjärnan. Minskade nivåer av östrogen resulterar i förändringar i de vävnader som hormonet påverkar. Till exempel stimulerar östrogen tillväxten av livmoderslemhinnan och ökar antalet körtlar där. När östrogennivåerna sjunker kan detta leda till torra slemhinnor i underlivet. Östrogen är även viktigt för bentätheten och minskningen av östrogen under klimakteriet leder till en årlig procentuell förlust av benmassa. Hormonet påverkar också humöret genom att främja känslor av glädje och att motverka stora svängningar i humöret. Minskade östrogennivåer under klimakteriet kan därför leda till nedstämdhet och problem med humörsvängningar.
Klimakteriets olika faser - vad händer i kroppen?
Man brukar dela in klimakteriet i tre olika faser: förklimakteriet, menopaus och efterklimakteriet. Nedan går vi in mer i detalj på vad som händer under klimakteriets olika faser och hur det kan påverka dig och ditt mående.
Förklimakteriet - Perimenopaus (ca 45+)
Perioden innan själva klimakteriet kallas förklimakteriet eller perimenopaus. Under förklimakteriet börjar östrogennivåerna att sjunka, mensen blir mer oregelbunden och det är vanligt att uppleva lindrigare klimakteriesymtom. Vanliga symtom under förklimakteriet är bland annat:
- Oregelbunden mens. Du kan också få rikligare blödningar och/eller tätare intervaller vilket kan leda till järnbrist. Brist på järn kan i sin tur leda till symtom som trötthet. Om du har järnbrist kan ett kosttillskott med järn hjälpa dig att hålla dina järnnivåer uppe.
- Humörsvängningar
- Torra slemhinnor
Menopaus (ca 50+)
Menopaus är tiden då menstruationen upphör och den period man brukar syfta på när man talar om klassiska klimakteriebesvär. Besvären under och efter menopaus är ofta mer märkbara än under förklimakteriet. Vanliga symtom är bland annat:
- Humörsvängningar
- Torra slemhinnor
- Förändringar i temperaturregleringen, vilket kan ge värmevallningar, kylvallningar och svettningar
- Sömnproblem
Efterklimakteriet - Postmenopaus (ca 55+)
Perioden efter menopaus kallas efterklimakteriet eller postmenopaus. Denna period inträffar ungefär 6 månader efter den sista mensen och varar under resten av livet (3). När denna fas inträffar har kroppen landat på en låg östrogennivå. Vanliga symtom under efterklimakteriet är bland annat:
- Torra och sköra slemhinnor
- Urinvägsbesvär och ökad risk för urinvägsinfektioner
- Ledvärk
- Minskad sexlust
Under klimakteriet sjunker östrogenhalten successivt, för att sedan landa på en låg nivå.
Hur kan jag lindra klimakteriebesvär själv?
Det finns flera saker du kan göra själv för att lindra klimakteriebesvär och vad som kan hjälpa dig beror på vilka besvär du har samt hur svåra de är. I vissa fall rekommenderas receptbelagda östrogenpreparat för att öka östrogennivåerna och minska besvären. Det finns dock många andra saker du kan prova för att påverka ditt mående på naturlig väg.
Prioritera fysisk aktivitet
Motion kan hjälpa till att motverka värmevallningar och påverkar vårt humör positivt (4). Om du lider av värmevallningar och sömnstörningar är yoga särskilt effektivt enligt studier (5). Fysisk aktivitet kan också hjälpa till att motverka att fett samlas runt midjan på grund av den minskade östrogenhalten – något som kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Styrketräning stärker också upp muskler, leder och skelett vilket kompenserar för den minskade muskel- och benmassan under klimakteriet.
Gör avslappningsövningar
Avslappningsövningar, såsom mindfulness, är bra för att reducera stress, och kan enligt studier förbättra humöret och motverka sömnstörningar under klimakteriet (6).
Dra ner på kaffe, te och alkohol
Kaffe, te och alkohol kan förvärra värmevallningar. Alkohol gör också att sömnen störs.
Sluta röka
Rökning kan göra att klimakteriet inträffar tidigare och kan även förvärra de negativa hälsoeffekterna av den minskade östrogenproduktionen efter klimakteriet. Rökning kan bland annat förvärra besvär med vallningar och svettningar (7).
Ät en näringsrik kost
En varierad kost rik på näring hjälper till att stärka muskler och skelett – något som är extra viktigt under klimakteriet. En hälsosam kost har också en positiv effekt på humör, immunförsvar och energinivå samt bidrar till att skydda hjärta och kärl.
Kosttillskott i klimakteriet
Förutom att se över din kosthållning finns det kosttillskott du kan komplettera med för att se till att du får i dig alla nödvändiga näringsämnen. Här har vi listat några av dem.
Fytoöstrogener finns naturligt i växter och påminner om det östrogen vi har i kroppen. Fytoöstrogener finns både i kosttillskott och i livsmedel som, soja, sesamfrön, tofu och mungbönor.
Jättenattljusolja är ett annat tillskott som är populärt bland kvinnor som lider av klimakteriebesvär. Jättenattljus är en växt som är naturligt rik på fettsyran GLA, en typ av omega-6-fettsyra som enligt studier kan bidra till att motverka värmevallningar (8).
Bidrottninggelé är en annan mycket näringsrik substans som bland annat innehåller naturligt kollagen tillsammans med flera enzymer, aminosyror, vitaminer och mineraler. Många upplever att bidrottninggelé hjälper mot flera av de typiska klimakteriebesvären, och det finns även studier som stödjer detta (9).
Tips! Se våra kosttillskott för klimakteriet och hormonbalans.
Sammanfattningsvis är klimakteriet en naturlig process och en fas av kvinnors liv som kan innebära besvär, men som tur är går många av besvären att mildra eller minska på flera olika sätt. Om du lider av besvär som påverkar dig mycket i din vardag är det alltid bäst att kontakta vården.
Referenser:
1, 2 & 3. 1177. Klimakteriet. (Hämtad 2024-02-23)
4. Socialstyrelsen. Levandsvanors betydelse för lindring av klimakteriebesvär. (Hämtad 2024-02-23)
5. Henny Dwi Susanti, Ismaila Sonko, Pi-Chen Chang, Yeu-Hui Chuang, Min-Huey Chung. 2022. Effects of yoga on menopausal symptoms and sleep quality across menopause statuses: A randomized controlled trial. (Hämtad 2024-02-23)
6. N F Woods, E S Mitchell, J G Schnall, L Cray, R Ismail, L Taylor-Swanson, A Thomas. 2013. Effects of mind-body therapies on symptom clusters during the menopausal transition. (Hämtad 2024-02-23)
7. Socialstyrelsen. Levandsvanors betydelse för lindring av klimakteriebesvär. (Hämtad 2024-02-23)
8. Farah Farzaneh, Setareh Fatehi, Mohammad-Reza Sohrabi, Kamyab Alizadeh. 2013. The effect of oral evening primrose oil on menopausal hot flashes: a randomized clinical trial. (Hämtad 2024-02-23)
9. Seyedeh Nazanin Sharif, Fatemeh Darsareh. 2019. Effect of royal jelly on menopausal symptoms: A randomized placebo-controlled clinical trial. (Hämtad 2024-02-23)