Binjureutmattning- fakta, myter och vägen till välmående
En term som man kan stöta på när man söker på symtom som utmattning, stress eller kvinnohälsa är "binjureutmattning"” Det är ingen medicinsk term, så vad menar man när man pratar om trötta binjurar?
- Så fungerar binjurarna
- Vad gör binjurarna i kroppen?
- Vad är binjureutmattning?
- Symtom på binjureutmattning
- Hur behandlas binjureutmattning?
- Vikten av balanserade kortisolnivåer
Begreppet "binjureutmattning" används för att beskriva symtom som trötthet, yrsel och hjärndimma som man tror kan bero på att binjurarna producerar för lite kortisol på grund av långvarig stress.
Binjureutmattning, eller adrenal fatigue som det också kallas, är ett begrepp som beskriver en rad symtom som uppstår när vårt stressresponssystem är överbelastat och därför fungerar dåligt. Men vad innebär egentligen binjureutmattning? Vilka är symtomen, orsakerna och vilka strategier kan bidra till återhämtning? Och det viktigaste av allt – finns tillståndet på riktigt? Vi fördjupar oss i ämnet.
Så fungerar binjurarna
För att förstå teorin bakom binjureutmattning behöver vi veta något om de inblandade organen. Binjurarna är två små körtlar som sitter ovanför njurarna. De har en viktig del i kroppens hormonproduktion och producerar och utsöndrar en del av kroppens hormoner (1). Binjurarna spelar en central roll i kroppens förmåga att hantera stress och anpassa sig till olika fysiska och psykologiska utmaningar, och om binjurarna inte fungerar som de ska kan det påverka hela kroppens hormonbalans och leda till olika hälsoproblem.
Vad gör binjurarna i kroppen?
Binjurarna har flera uppgifter i kroppen. Bland annat är de en del av kroppens stressrespons då det är här som ämnena kortisol och aldosteron bildas. Kortisol är mest känt som kroppens stresshormon då mängden kortisol ökar när vi utsätts för stress. På kort sikt hjälper kortisol till att höja prestationen och skärpa vårt fokus genom att frigöra glukos till blodet (2) men för höga nivåer av kortisol under lång tid kan påverka kroppen negativt. Aldosteron reglerar främst salt- och vattenbalansen i kroppen men kan också påverkas av stress. I stressiga situationer kan aldosteron nämligen öka, vilket kan bidra till en ökning av blodvolym och blodtryck. Detta är en del av kroppens fight- och flightsystem.
Tips! Lär dig mer om hur du sänker ditt kortisol!
Vad är binjureutmattning?
Du har kanske hört talas om de negativa symtom som kan komma med för högt kortisol och ett överaktivt nervsystem. Då kan det verka paradoxalt att för låga kortisolnivåer kan ge liknande symtom. Men det finns en förklaring om vi tittar närmare på kroppens processer.
Hela teorin bakom termen binjureutmattning bygger på att binjurarna inte längre klarar av att producera tillräckligt med kortisol, som svar på långvarig stress. När vi utsätts för stress under lång tid blir kortisolnivåerna i kroppen förhöjda vilket kan ha en inverkan på produktionen och funktionen av flera neurotransmittorer, inklusive serotonin. Förespråkare för teorin om binjureutmattning menar att en för låg mängd av signalsubstansen serotonin i kroppen leder till att hypofysen inte skickar signaler till binjurarna om att producera kortisol (3). En för låg mängd kortisol i blodet leder till trötthet och energibrist som i värsta fall kan leda till utmattning.
Binjureutmattning är inte en medicinsk term då det inte är bevisat att binjurarna faktiskt blir uttröttade på grund av stress. En del forskning menar att kroppen har en mer komplex stressreaktion och att symtomen som binjureutmattning antas ge skulle kunna bero på andra faktorer (4).
OBS! Binjureutmattning ska inte blandas ihop med Addisons sjukdom, ett medicinskt tillstånd som innebär attbinjurarna helt upphör att fungera. Sök alltid vård om du mår dåligt.
Symtom på binjureutmattning
Trots att binjureutmattning alltså inte är en medicinsk diagnos finns det en mängd symtom som brukar kopplas till termen.
- Svår trötthet på morgonen
- Brist på energi
- Viktuppgång, särskilt runt midjan
- Svårigheter att hantera stress
- Yrsel när du reser dig upp
- PMS och humörsvängningar kopplade till cykeln
- Svårt att sova och flera uppvak på natten
- Låg sexdrift
- Dåligt minne eller “hjärndimma”
Symtomen liknar symtomen vid långvarig stress eller utmattning och behandlingen anpassas därefter. Att det däremot skulle bero på just binjurarna och produktionen av kortisol är inte bevisat (4).
Hur behandlas binjureutmattning?
Eftersom grundorsaken till binjureutmattning anses vara långvarig stress så är behandlingen ofta utformad individuellt. Det kan innebära att man ser över sin livssituation på områden som rör stress, kost, sömn och motion. Dessa metoder syftar till att stödja kroppens naturliga funktioner och återställa balansen, vilket kan lindra de symtom som förknippas med binjureutmattning. Om du tror att du lider av binjureutmattning finns det en del generella tips som brukar användas för grund till behandling:
- Minska ner på stress så mycket som möjligt
- Prioritera sömn och återhämtning
- Gör mer av sådant du mår bra av
- Meditera eller yoga
- Vistas i naturen
- Fyll på med näring
- Motionera regelbundet
- Lyssna på kroppen
Vikten av balanserade kortisolnivåer
Sammanfattningsvis kan man säga att även om teorin inte har starkt stöd inom vetenskapen, har det ändå blivit ett populärt sätt att beskriva och hantera symtom på kronisk stress och trötthet. Behandlingar som rekommenderas under termen binjureutmattning – som att minska stress, se över sina kostvanor och motionera regelbundet – är i sig sunda hälsostrategier som kan förbättra livskvaliteten. I ett samhälle fyllt av stress och höga krav kan en lugnare och mer inlyssnande tillvaro vara precis det som många behöver för att återfå balansen, oavsett om deras symtom direkt kan tillskrivas binjurarnas funktion eller inte.
Produkttips:
Referenser:
- 1177. Addisons sjukdom. 2022. (Hämtad: 2025-01-24)
- 1177. Så fungerar hormonsystemet. 2020. (Hämtad: 2025-01-24)
- Hercare. Binjureutmattning beror inte på trötta binjurar.(Hämtad: 2025-01-24)
- Flavio A Cadegiani, Claudio E Kater. 2016. Adrenal fatigue does not exist: a systematic review. (Hämtad_ 2025-01-24)