Infrarött ljus och rödljusterapi - så fungerar det

Rödljusterapi har blivit en riktig hälsotrend - men vad är det som gör det så populärt? Här går vi igenom det röda ljusets många hälsofördelar och användningsområden.

Rödljusterapi används för att behandla en mängd olika hälsotillstånd.

Vad är infrarött ljus?

Infrarött ljus är en naturlig del av solens strålar och en självklar källa till välbefinnande som vi alla behöver för att må bra. Det är en elektromagnetisk strålning som är osynlig för blotta ögat och endast upplevs som värme. Till skillnad från UV-strålning, som också är en del av solens spektrum, kan huden exponeras för infrarött ljus, i reglerade nivåer, under lång tid utan att bli bränd eller skadad. I rödljusterapi utesluts de farliga UV-strålarna samtidigt som vi kan tillgodogöra oss hälsofördelarna från det infraröda ljuset. Nedan går vi igenom det röda ljusets många användningsområden för både huden och kroppens djupare vävnader.

Skillnaden mellan rött ljus och infrarött ljus

Rött ljus har våglängder mellan 610-670 nm (nanometer) och kan tränga 4-5 millimeter in i kroppen. Rött ljus går att se med blotta ögat.

Infrarött ljus, eller nära infrarött ljus (NIR), har våglängder mellan 810-850 nm och kan tränga 5 millimeter till 5 centimeter in i kroppen. Infrarött ljus är osynligt för oss och upplevs endast som en värme i kroppen. Det infraröda ljuset kan tränga ända in till våra inre organ.

Varför rödljusterapi?

Rödljusterapi, även känt som fotobiomodulering, använder sig av rött ljus och infrarött ljus på våglängder mellan 600-1000 nm, som tränger olika djupt ner i kroppens vävnader. Genom att utnyttja specifika våglängder sägs vävnaderna påverkas på djupet. Det röda och infraröda ljuset antas kunna stärka mitokondrierna i cellen samt öka energiproduktionen och på så sätt öka cellens funktionalitet. Då det är en relativt ny behandlingsform krävs mer forskning för att kunna fastställa behandlingens effektivitet, med det finns många studier som har påvisat goda resultat av behandling med rött ljus (1).

Våglängderna för infrarött ljus kan framkallas av lysdioder på exempelvis en lampa, en mask eller en infraröd bastu och går att anpassa efter de behov som finns.

Avslappning, smärtlindring och återhämtning

Precis som när solens strålar värmer upp kroppen en varm sommardag ger det infraröda ljuset en behaglig värme som upplevs komma inifrån. Värmen som infrarött ljus genererar upplevs många gånger som avslappnande och kan hjälpa till att bidra till mental avspänning. Rödljusterapi anses också ha anti-inflammatoriska egenskaper. I en studie såg man att rött ljus verkade kunna dämpa inflammation och inflammatorisk smärta genom att stimulera kroppens celler och minska oxidativ stress (2).

Hudföryngrande och läkande

I motsats till UV-ljus, som minskar hudens produktion av kollagen, kan rött ljus öka produktionen (3). Kollagen är ett kroppseget ämne som finns i vår bindvävsstruktur och utgör ungefär 70 % av huden. I takt med att vi blir äldre minskar produktionen vilket leder till tunnare hud och fler rynkor. Ökad produktion av kollagen ger huden mer elasticitet och styrka. Infrarött ljus sägs kunna påskynda och underlätta läkningsprocessen vid sår och andra hudproblem. Studier har bland annat visat lovande resultat när det kommer till psoriasis (4).

Tips! Vill du lära dig mer om kollagen? Läs Allt du behöver veta om kollagen!

Ökad energi och välmående

Både humör och kognition har i studier visat sig kunna påverkas positivt av rödljusterapibehandling (5). Det kallas då för transkranial fotobiomodulering och våglängderna som produceras når ända in till hjärnan genom kraniet. Det antas ha en positiv inverkan på hjärnans funktion genom att öka blodflödet och förbättra funktionen i hjärncellerna.

För en tarmflora i balans

Att tarmfloran bidrar till hur vi mår är väl känt. Bland annat utgör tarmfloran en stor del av vårt immunförsvar (6) och tarmens funktion tycks även vara delaktig i hjärnans hälsa genom att påverka kroppens neurotransmittorer och hormoner. I vissa studier har behandling med rödljusterapi tyckts öka mängden goda bakterier i tarmen (7) vilket är fördelaktigt för vår hälsa. Mer studier behövs dock inom området för att kunna säkerställa resultaten men det är mycket spännande forskning!

Godare sömn och dygnsrytm

När det blir mörkt frigörs hormonet melatonin som signalerar till kroppen att det är dags att sova och hjälper oss att reglera dygnsrytmen. Om vi till exempel skrollar på mobilen före sänggåendet utsätts vi för blått ljus, vilket kan störa vår nattsömn. Rött ljus har däremot motsatt effekt genom att hjälpa till att stimulera produktionen av melatonin (8). Precis som att en morgonpromenad kan tala om för kroppen att det är dags att vakna, kan rött ljus vara särskilt effektivt om vi utsätts för det tidigt på morgonen.

Ögonhälsa

Även här skiljer sig rött ljus från blått ljus på så vis att det inte skadar våra ögon. Med åldern minskar kroppens produktion av ATP (adenosintrifosfat). ATP är cellernas energikälla och ögonen är särskilt beroende av ATP för att omvandla ljus till elektriska signaler. Studier har visat på goda resultat där rödljusterapi verkar kunna ha en positiv inverkan på åldersrelaterade ögonsjukdomar efter endast kortvarig exponering (9).

Tips! Vill du lära dig mer om fördelarna med rödljusterapi? Fredrik Paulun berättar!

Finns det risker med rödljusterapi?

Infrarött ljus, som våglängderna 810-850 nm, har inte visat sig ha några hälsofarliga risker. Det rekommenderas dock att alltid använda apparaterna enligt föreskrift.