Kost för en bättre tarmflora - och bättre mående?

Samspelet mellan tarm och hjärna påverkar inte bara vår fysiska hälsa, utan även vår psykiska. Betyder det att vi inte bara kan äta oss starka och friska, utan också glada, med rätt kost? Vi har intervjuat Robert Brummer, expert på den så kallade kost-tarm-hjärnaxeln, om vad den senaste forskningen säger om detta.

Robert Brummer är expert på sambandet mellan kost, tarm och hjärna.

Ett av vetenskapens större forskningsområden det senaste decenniet har varit samspelet mellan tarm och hjärna, den så kallade tarm-hjärn-axeln, eller hjärn-tarm-axeln.

Robert Brummer, som har denna som ett av sina fokusområden, menar att vi idag vet betydligt mer om dess samspel än för tjugo år sedan, och att det spelar en mycket större roll än vad vi tidigare har trott.

Robert Brummer är specialist på maghälsa. Han har alltid forskat vid sidan av rollen som läkare, något han för övrigt inte ser som ett yrke, utan en livsstil – vilket har gett den unika möjligheten att inte bara bedriva den kliniska forskningen – utan även en mer grundläggande. När han får höra att vissa av patientgrupperna upplever likadana men ännu outforskade symtom får han värdefulla insikter för sina forskningsområden. Robert är även vicerektor och professor i gastroenterologi och klinisk nutrition vid Örebro Universitet. Där leder han en stor tvärvetenskaplig satsning på mat och hälsa, vilken bland annat innefattar studier om hur tarmen, hjärnan och kost hänger ihop – ett samband som även kallas kost-tarm-hjärnaxeln – som redan har lett till flera intressanta upptäckter.

Sambandet mellan kost, tarm och hjärna är ett högaktuellt ämne inom nutida vetenskap. Det Robert tror är att vi genom kosten kan påverka samspelet mellan tarm och hjärna – alltså att vi kan påverka tarm-hjärn-axeln. Betyder det att vi eventuellt inte bara kan äta oss starka och friska, utan också glada, med rätt kost?

Hur ser en hälsosam tarm ut, och hur kan vi få detta genom kosten?

Robert menar att det finns vissa kostval som är bättre än andra för att gynna tarmfloran.

– Fibrerna spelar en väldigt viktig roll, en varierad kost är viktigt. Och att undvika rött kött. Äter man det någon enstaka gång spelar det ingen roll, men det finns mycket bevis för att det inte är hälsosamt för tarmen. Mycket kolhydrater utan fibrer är inte bra för tarmen, och inte heller för mycket socker. För mycket protein är inte heller bra, det har vi gjort egen forskning på. Om man äter riktigt mycket protein, så att allt protein inte tas upp i tunntarmen, kan det ha en inflammatorisk effekt.

Han anser att alla kan ha nytta av en antiinflammatorisk kost, då det är belagt att för mycket inflammation i tarmen kan missgynna vår hälsa på flera olika sätt.

– Inflammation har väldigt många negativa effekter på inte bara hur vi mår, utan även på hur vårt nervsystem åldras, och påverkar vårt immunsystem. Det behövs fortfarande mer forskning om vilken grupp som har mest nytta av en antiinflammatorisk kost, och vilka exakta ingredienser som ska ingå – men generellt har alla nytta av en antiinflammatorisk kosthållning, eftersom den också är är allmänt hälsosam.

Många gånger framställs ultraprocessad mat som tvivelaktig och ibland rentav dålig, vilket kan vara missvisande. Den gemensamma nämnaren inom begreppet ultraprocessade livsmedel är framförallt att processen skett i flera steg. Dessa är dock inte alltid hälsofarliga – de kan till och med gynna oss, säger Robert:

– Om ett bröd är förpackat räknas det som en del i en process. Lägger du till någonting mer i processen kan det plötsligt bli ultraprocessat enligt definition. Vissa växtbaserade råvaror behöver en processning för att proteiner och mineraler ska bli tillgängliga för kroppen, det gör dem bara nyttigare. Sedan är exempelvis den process charkuteriprodukter genomgår inte så hälsosam för oss. Höga temperaturer och mycket salt är inte bra, men andra processer kan vara hälsosamma, eller inte spela någon roll för hälsan. Förpackat bröd spelar till exempel ingen roll för hälsan, men är bra för klimatet, eftersom du inte behöver slänga brödet. Eftersom definitionen “ultraprocessad” visar på antal steg i processen, och inte vad stegen innehåller, får man vara försiktig – vi är väldigt emot att använda ordet “ultraprocessad” eftersom det är missvisande.

Hur den mest hälsosamma tarmfloran ser ut och hur vi genom kost kan få en hälsosam tarmflora vet vi däremot inte idag, menar Robert.

– Om jag frågar de flesta så vet man inte vad som är den hälsosammaste kosten, men man vet vad man ska göra för att äta hälsosammare. Kanske ska vi börja där, att äta hälsosammare. Men inte fördjupa diskussionen om vad som är mest hälsosamt överlag – det vet vi inte ännu, eftersom behoven är individuella.

Däremot vet man att en mångfald av bakterier är bra, och därmed vet man också att en varierad kost, som bidrar till att bygga upp en mångfald av bakterier i tarmfloran, är bra för oss. Dessutom har man sett att en tarmflora som producerar många kortkedjiga fettsyror är bra för tarmen – något han nämner är en kunskap vi har idag, som vi inte hade för tjugo år sedan.

Tarm, hjärna och kost hänger ihop – men hur då?

När Robert i början av sin karriär hade sin AT-tjänst på en psykiatriavdelning fick han en allt större insyn i att det inte bara är hjärnan som påverkar människans psykiska mående – hela kroppen påverkar. Forskning kring signalsubstansen serotonin, som har en stor inverkan på vårt humör och mående, var väldigt nytt på den tiden. När han förstod att det bara är en liten del av serotoninet som finns i hjärnan föddes ett starkare intresse för att förstå hur allt hänger ihop; hur det psykiska måendet påverkar kroppen, och hur kroppen påverkar det psykiska måendet. Med en kollega drevs en vårdavdelning, där kroppsliga åkommor tillsammans med möjliga psykiatriska eller psykologiska problem behandlades integrerat. Robert hade vid det här laget redan påbörjat forskning om tarm-hjärn-axeln, men hans nyfunna praktiska erfarenheter blev en slags katalysator. Det blev också ett startskott för att bedriva forskning över gränserna; där flera infallsvinklar som inte är uppenbara kombineras från olika håll.

Idag vet man att mental hälsa och tarmhälsa är starkt sammankopplat – vi behöver det ena för att uppnå det andra:

– Det är svårt att ha en bra mental hälsa utan att ha en bra tarmhälsa, och det är svårt att ha en optimal tarmhälsa utan en optimal hjärnhälsa. Bitarna hänger ihop och det är väldigt omedvetet, det är inget vi tänker på. Därför är det väldigt fascinerande hur kost och tarmbakterier kan påverka detta och vi börjar förstå mer och mer, men det är fortfarande mycket vi inte vet.

Även om det finns en hel del att utforska inom ämnet har man gjort stora framsteg på flera fronter – man vet betydligt mer idag än för tjugo år sedan. Man har sett att signalöverföringen mellan tarmen och hjärnan spelar en mycket större roll än vad man tidigare trott, och vet mer om hur signaleringen fungerar – där man upptäckt att den sker från båda håll. Men eftersom signaleringen från tarmen, som även kallas tarm-hjärn-axeln, fortfarande är enklare att förstå sig på än det motsatta, även kallat hjärn-tarm-axeln, är det en given utgångspunkt i de flesta studier även idag.

Kostens påverkan på inflammation

Som läkare har Robert arbetat med patienter med kronisk inflammation. Kronisk inflammation innefattar flera av de vanliga välfärdssjukdomar vi har idag, som exempelvis astma, reumatism och kroniskt inflammatoriska tarmsjukdomar. Arbetet med patientgruppen gav honom den spännande insikten att även en lägre grad av inflammation kan påverka oss väldigt negativt. En mindre grad av inflammation, eller så kallad låggradig inflammation, är något som kan orsakas av något så enkelt som för lite motion, dålig sömn eller dåliga matvanor.

– Vi behandlade patienterna [med kronisk inflammation], sen såg man att de är sjukpensionerade eller långtidssjukskrivna, och vi såg att de inte hade så jättemycket inflammation. Varför är de sjukskrivna egentligen?

Patienterna förklarade att orken inte fanns där.

– Men varför orkade de egentligen inte? Det visade sig att många av mina patienter hade en dold depression. Inte att de var nedstämda, men att man inte tar initiativ, har dåligt med energi, dålig koncentration. Vi började kartlägga detta och upptäckte att detta gällde fyrtio procent av mina patienter.

Detta gäller dock inte för nedstämdhetssymtom av depression, utan symtom som orkeslöshet, koncentrationssvårigheter och sämre sömn. Insikten om att även en lägre grad av inflammation kan påverka kroppen väldigt negativt, är en av de största under Roberts karriär – och vid en mindre inflammation kan kosten spela en stor roll för det övergripande måendet. Kosten hjälper till att dämpa inflammationen, men vid mycket inflammation kan givetvis läkemedel behövas – där räcker det inte med enbart kostförändring.

– Förlängningen av detta är att jag själv är väldigt intresserad av antiinflammatorisk kost. Det är fortfarande lite fluffigt, men det är det egentligen inte. Kan man påverka inflammationer med kost, så gör det väldigt mycket för hjärnan. Både en allmänt hälsosammare kost och en antiinflammatorisk kost bidrar till att man lättare kan hålla sin vikt och få ett bättre immunförsvar. Att få i sig mer fibrer, att undvika rött kött, äta nötter, baljväxter, fullkorn, inte för mycket salt – det har allt samma effekt, så att säga.

Kan vi påverka tarm-hjärn-axeln genom kost?

Robert menar att en av de mest intressanta insikterna är att det kan finnas en möjlighet att påverka tarm-hjärn-axeln genom kosten.

– Det är klart att hela tarmfloran spelar roll, där vet vi fortfarande inte detaljerna men vi vet mycket. Vi vet också att vår tarmflora kan påverka hur vissa läkemedel fungerar. Men en av de viktigaste upptäckterna är att tarmfloran ser väldigt olika ut hos olika människor. Inte bara mellan människor – det kan också vara skillnader hos en människa under en livstid. Vissa saker kan ha en effekt på hjärnan under en viss tid men inte under en annan. Vi har väldigt tydliga indikationer på att kost, genom tarmen, kan påverka hjärnan. Både vår egen forskning men även andra forskningsprojekt indikerar detta, men då baserar jag det framförallt på humana studier, det vill säga studier gjorda på människor.

Även tidigare har man kunnat se indikationer på att kost och mental hälsa kan vara nära sammankopplat, men då från studier på djur. Att mäta variationer i tarmfloran hos människor är betydligt mer komplicerat, menar Robert. Djur är genetiskt väldigt mer lika varandra än vad människor är, de lever under mycket mer liknande levnadsförhållanden och äter samma kost varje dag. Studier med djur tillämpas oftast för att kunna studera vissa mekanismer i detalj, mekanismer som man inte kan studera hos människor.

Men att se hur kost påverkar exempelvis stressnivå är för svårt att utföra genom studier på djur, och de metoder som innefattas är inte helt tillämpbara.

– För att gå från Livsmedelsverkets allmänna råd till en mer personaliserad kostrådgivning behövs mer forskning. Det är fortfarande mycket som behöver göras, det är svårt att med en vetenskaplig bakgrund säga att man ska äta si eller så för att må bra. Vi kan skräddarsy rekommendationer för vissa grupper absolut, men det behövs fortfarande mycket mer forskning.

Probiotika – kan bidra till bättre mående?

I den tvärvetenskapliga satsning som Robert leder på Örebro Universitet är ett av de spännande forskningsfälten sambandet mellan kost, tarmbakterier och hjärna. I studierna tittar man på det funktionella i hjärnan och hur det förändras med tarmfloran. Den teknik som används kallas funktionell hjärnavbildning och involverar magnetkamera och datateknik.

– Med hjälp av väldigt känsliga metoder har vi sett att man efter en relativt kort period av probiotika kan se förändringar i hjärnan hos friska personer. Bland annat forskar man på stress. I den första studien såg man att hjärnan behöver mindre energi för att använda sin funktion – alltså att den möjligen blir effektivare. Vi har sett att effekter av probiotika som innefattar stresshantering och emotionella processer i hjärnan. Men också att visuella processer påverkas av tarmfloran.

Det projektet inkluderar äldre personer som till skillnad från den första gruppen inte är hundra procent friska – och visar samma resultat.

– Sen kan jag inte säga att det är enbart positivt, men vi ser förändringar som vi inte kan mäta med ett frågeformulär, eftersom det inte är tillräckligt känsligt. Men om vi använder våra tekniker för att mäta aktivitet i hjärnan så kan vi se förändringar med statistisk signifikans. Det är intressant att sådana effekter finns. Om du tar en dos probiotika är det kanske tio upphöjt med nio bakterier, och du har tio upphöjt i fjorton i tarmarna – och ändå har det en effekt. Vi vet inte om effekten är i tunntarmen eller tjocktarmen, men vi ser indikationer på att effekten ser olika ut i respektive.

Robert påpekar att han, trots de hittills lovande resultaten, vill undvika att dra alltför långtgående slutsatser. Men skulle Robert, med de insikter han har idag, tipsa människor om att börja äta tillskott med probiotika?

– En viss typ av probiotikum har visat att man får fler antikroppar efter covidvaccination, det kan även bero på någonting annat, men det har absolut en positiv effekt. De typer av probiotika vi har kollat på har effekter på immunsystemet som kan vara positiva. Det jag brukar säga att de negativa effekterna framförallt finns i plånboken. Men det finns inga direkta bieffekter. Vissa får lite lös mage de första dagarna, men det finns inga hälsorisker med att ta de välstuderade formerna av probiotika.

Idag finns det inga belagda skillnader på effekten av probiotika mellan åldersgrupper och kön. Robert menar att vi idag inte kan säga så mycket om nyttan av probiotika, eller om vilken sort som är bäst – det är något man helt enkelt får testa, för där finns det fortfarande en stor kunskapsbrist. Och vi vet heller inte om en viss typ av probiotika kan vara bättre än en annan under en viss period i livet, säger han.

När kommer vi veta mer probiotikans effekt på hjärnan, och därmed vårt välmående? Om tio år, tjugo?

Roberts förhoppning är att vi kan veta mer tidigare än så.

Och kanske kan vi, med tanke på hur vetenskapen på kort tid nått stora framsteg, våga hoppas på att flera svar uppenbarar sig inom en snar framtid – men det återstår att se.

Vad siar framtiden om?

Robert menar att vi idag satsar mer pengar på att behandla sjukdomar än att förebygga dem. Hans önskan är att vi snart ska kunna veta hur vi genom kosten kan må bättre redan idag, samtidigt som vi får en förebyggande effekt på köpet. För att nå dit behöver vi bland annat lära oss mer om individuella behov och skillnader i tarmfloran, tänker han. Det är något vi vet mer om idag än för bara tio, tjugo år sedan – och kanske kommer det vi vet idag lägga en tydlig grund för framtiden. När vi sedan vet ännu mer om dessa skillnader, blir det lättare att skräddarsy kosten, anser han.

Kanske kan det betyda att vi, när forskningen kommit ännu längre, kommer kunna uppnå en optimal balans. En balans där vi inte bara är friskare och starkare – utan också gladare.

Våra tillskott inom maghälsa

 

Glukomannan

 

Probiotic Premium

 

Probiotic Vital

 

Enzym Balans Premium

 

Bromelain 500

 

Mage & Tarm