Så skyddar du dig mot virus och bakterier

Förkylning, influensa och andra sjukdomar sprids lätt mellan människor, men det finns mycket du kan göra för att skydda dig mot att smittas av både virus och bakterier.

Förkyld kvinna snyter sig.

Så undviker du smitta

Många av våra vanligaste sjukdomar kommer från ett virus eller en bakterie, och de finns i tusentals varianter. Bara ett vanligt förkylningsvirus finns i hundratals varianter och det är därför svårt för immunförsvaret att vara beredd på att hantera dem alla. Det finns dock några saker du kan göra själv för att minimera risken för att bli smittad.

1. Stärk immunförsvaret

Immunförsvaret är ditt viktigaste skydd mot många typer av virus och bakterier och du kan själv göra mycket för immunförsvaret. Fyll på med vitaminer som innehåller spårämnen som är viktiga för immunförsvarets celler. Ett av de mest omtalade vitaminerna som också fungerar som antioxidant är C-vitamin, men också vitamin D och mineralet zink fungerar som antioxidanter. Dessutom är det viktigt att du tar hand om din mag- och tarmhälsa, då en stor del av immunförsvaret har sin grund där. Glöm inte att se till att äta varierad kost, sova ordentligt och dricka vatten.

Hjälper munskydd mot virus?

Nej, munskydd hjälper sällan mot att smittas av ett virus. Tvärtom har forskning visat att personer som bär munskydd löper större risk för att bli sjuka, eftersom de tar i ansiktet när de sätter på och tar av masken eller justerar den. Händerna är ofta bärare av bakterier och virus och dessa sprids då till slemhinnorna i ansiktet. Däremot kan munskydden till viss del begränsa hur mycket du som är sjuk sprider smitta omkring dig, eftersom det fångar upp en del av dropparna som kommer ut när du hostar eller nyser.

2. Ha en god hygien

Tänk på att tvätta händerna noga och ofta, särskilt efter toalettbesök, före måltider och om du har vistats ute bland många människor. Använd tvål och varmt vatten och följ gärna upp med handsprit efteråt. Handsprit hjälper dock bara mot bakterier och vissa virus, så om det är möjligt är det alltid bäst att använda tvål. Du kan också hålla avstånd från personer som hostar eller nyser och undvika stora folksamlingar när det är förkylningstider. Undvik också att röra vid ansiktet, särskilt om du inte tvättat händerna innan. Du som är sjuk bör hosta och nysa i armvecket för att minska smittospridningen. Här hittar du recept på hur du gör egen handsprit.

Tips! Var noggrann när du tvättar händerna. Glöm inte att använda tvål mellan fingrarna, på utsidan av tummen och kring nagelbanden. Tvåla in händerna under minst 20 sekunder och skölj sedan med varmt vatten.

3. Rengör ytor som kan smitta

Eftersom vissa bakterier och virus kan överleva på bord, handtag och knappar länge kan det vara en bra idé att rengöra dessa ytor, särskilt i hemmet. Desinficera ytorna med hjälp av till exempel kolloidalt silver, som har bakteriedödande egenskaper. Ett bra tips är att blanda en lösning av vatten och kolloidalt silver i en sprayflaska för effektiv rengöring. Kolloidalt silver kan också användas för att rena vatten. Du kan också använda diskmedel, klorin eller såpa för att städa hemma efter att någon i familjen varit sjuk. Tänk på att rengöra alla ytor som du vanligtvis rör vid - lampknappar, spolknappen på toaletten och dörrlåset är lätta att glömma.

Tips! Våra datorer, surfplattor och telefoner kan samla på sig mängder av bakterier, så rengör gärna dem också. En fuktad trasa med vatten och diskmedel fungerar utmärkt.

Vad är ett virus?

Ett virus är en mikroorganism, som inte kan föröka sig eller sprida sig på egen hand. Viruset måste istället ha tillgång till levande celler hos till exempel en människa och föröka sig därifrån. Resultatet när ett virus får fäste i kroppen är att det uppstår en infektion, som till exempel när man drabbas av en förkylning, influensa eller vinterkräksjuka. Det går att vaccinera sig mot en del virus och mot en del finns det medicin, men de går inte att behandla med antibiotika.

Vad är en bakterie?

En bakterie är större än ett virus och är en encellig organism. Den kan föröka sig och sprida sig på egen hand och kan överleva och dela sig utanför levande celler, till exempel på ett dörrhandtag. Bakterier orsakar precis som virus infektioner i kroppen, men dessa kan behandlas effektivt med antibiotika (exempelvis penicillin). Många infektioner läker också helt utan mediciner. Några sjukdomar som orsakas av bakterier är salmonella, streptokocker och klamydia. Bakterier i särskild form finns också naturligt i kroppen, till exempel i mage, tarm och mun, där de skyddar mot utomstående bakterier som försöker ta sig in i kroppen.

Sjuk flicka ligger i sängen med feber.

Både virus och bakterier kan leda till infektioner i kroppen.

Hur sprids virus och bakterier?

Virus och bakterier kan spridas på liknande sätt, men olika virus och bakterier kan ha olika hög smittorisk. Vinterkräksjukan (Calicivirus) sprids till exempel mycket lätt mellan människor. Några av de vanligaste sätten som smitta sprids genom är:

Direkt kontaktsmitta mellan en sjuk och en frisk person när de rör vid varandra, tar i hand eller kysser varandra. Det är vanligt att hudinfektioner som svinkoppor sprids genom direkt kontaktsmitta.
Indirekt kontaktsmitta till exempel via ett dörrhandtag. Hur smittsamma kontaktytorna är beror bland annat på typ av virus/bakterie, luftfuktighet och hur många som rört ytan. Smittan tar sig in i kroppen genom att en frisk person först tar på den smittade ytan och sedan vid någon av kroppens slemhinnor.
Droppsmitta, det vill säga att en smittad person hostar, kräks eller nyser så att små droppar sprids över en stor yta. Dropparna innehåller viruspartiklar som antingen hamnar i ögonen eller munnen på friska personer och därmed tar sig in i kroppen direkt, eller landar på händerna och förs in i kroppen när personen petar i mun, näsa eller ögon. Dropparna kan också falla ned på föremål och ytor som då kan orsaka indirekt kontaktsmitta.
Luftburen smitta, som egentligen är en sorts förlängning av droppsmitta. När en sjuk person hostar, nyser eller kräks och dropparna sprids i luften kan de ibland finnas kvar länge i luften, föras iväg genom ventilation eller flyttas med golvdamm som virvlar upp. Friska personer andas in partiklarna och smittas, trots att det gått flera timmar. Detta är särskilt vanligt vid kräksjukdomar.

Andra typer av smitta är blodburen smitta, insektsburen smitta och tarmsmitta. De mest effektiva sätten att undvika alla dessa typer av smittor är att tvätta händerna ofta och noga, undvika att röra vid ansiktet samt att undvika närkontakt med sjuka personer.