Skydda huden i solen
Att solens strålning är skadlig i för stora doser är något de flesta vet om, men trots det ökar antalet fall av malignt melanom i Sverige. Därför går vi i den här artikeln igenom hur du bäst skyddar dig i solen och vad som är viktigt att tänka på.
Skydda huden mot sol med solskydd
Visst är det härligt att känna solens värmande strålar och njuta av det vackra sommarvädret, men som de flesta vet kan solens strålning vara skadlig om vi utsätts för för stora mängder. Enligt Cancerfonden är Malignt melanom, en typ av hudcancer, en av de cancerformer som ökar snabbast i Sverige och detta kopplas till stor del samman med våra förändrade – och ökade – solvanor. Enligt Cancerfonden har också antalet fall av malignt melanom fördubblats sedan millenniumskiftet, en utveckling som oroar.
I Sverige både solar och bränner vi oss mer jämfört med andra länder och trots att riskerna med överdriven solning är väl kända är det alltså många som inte tar dem på allvar. I många fall upptäcks hudförändringar tidigt, vilket medför att mellan 80 och 85 % av alla som drabbas av och malignt melanom blir friskförklarade. Det bästa och enklaste sättet för att undvika uppkomsten av denna cancerform är att skydda huden ordentligt varje gång man vistas utomhus.
Solskydd
Vad är UV-strålning?
Solen sänder ut tre olika typer av strålning; UVA, UVB och UVC. De olika beteckningarna på strålningen beskriver kort sagt hur energirik strålningen är. UVA är den typ som har minst energi, UVB har medelmycket energi och UVC är mycket energirik. UVC-strålningen fångas dock upp av ozonlagret och når aldrig oss på jorden. UVA-strålning utgör den största delen av solens strålning och är den strålningstyp som tränger djupast ner i huden. Det är även denna typ av strålning som får pigmentet i huden att mörkna och huden att bli tjockare. UVA-strålningen är konstant under hela dagen.
UVB-strålningen gör att vi bränner oss om vi är ute för länge och det är även denna typ av strålning som kan ge upphov till DNA-skador och eventuellt orsaka hudcancer. UVB har betydligt större inverkan på vårt DNA än UVA-strålningen. UVB-strålningen behövs dock för att vår hud ska kunna bilda D-vitamin. En sommardag räcker det dock med att man vistas ute med bara armar och ansikte i 15 minuter för att täcka dagsbehovet av D-vitamin. Att man behöver ligga och pressa i solen en hel dag för att bilda tillräckligt med D-vitamin är med andra ord en myt, men att tillgodose dagsbehovet av vitaminet är naturligtvis mycket viktigt. Till skillnad från UVA-strålningen varierar UVB-strålningen under dagen. Allra starkast är strålningen vid lunch.
Så fungerar betakaroten i huden
Vill man ha en snygg bränna kan man också prova att använda sig av betakaroten, vilket är ett så kallat provitamin till vitamin A. Betakaroten lagras under huden där det sedan vid behov kan omvandlas till aktivt vitamin A. Man tror att betakaroten när det lagras under huden, kan ha en skyddande effekt mot solens strålar. Detta är dock inte helt bevisat, så man bör alltid använda sig av solskyddskräm även om man tar betakaroten. När betakarotenet lagras under huden bidrar det med att ge huden en fin solbrun färg och ett tillskott med provitaminet kan därför hjälpa dig att öka på solbrännan lite extra.
Betakaroten
Så skyddar du dig bäst mot solen
Att solskyddskräm hjälper till att skydda huden från solens skadliga strålar är något de flesta vet om, men många använder alldeles för lite solkräm för att man ska få ut maximal effekt av den. En bra början är att dela in kroppen i olika områden, exempelvis enligt följande: huvud och hals, bröst, armar, övre rygg, nedre rygg, mage, framsida ben samt baksida ben (inklusive fötterna). För att veta hur mycket solkräm man behöver kan man trycka ut en tjock sträng som går från långfingrets spets och ner till handleden. Denna mängd solkräm behövs för varje område som beskrevs ovan. Det är först när man smörjer in huden med dessa mängder som man får det skydd som solkrämen faktiskt är till för att ge. Många använder dock mycket mindre mängder än så, eftersom de upplever att större mängder inte går in i huden. Faktum är att krämen inte ska gå in helt i huden. När det lämnas en vit hinna på huden vet man att man har använt tillräckliga mängder.
Hur hög solskyddsfaktor man behöver använda beror mycket på vilken hudtyp man har. Att använda en högre solskyddsfaktor än man egentligen behöver är aldrig fel, men att använda en för låg är däremot inte alls bra. I tabellen nedan kan du se på ett ungefär hur starkt skydd du behöver, baserat på hudtyp och hur stark solen är. Kom ihåg att alltid använda en solkräm som skyddar mot både UVA och UVB. Din solkräm bör även vara vattenfast för att ge bästa skydd.
Hudtyp | Egenskaper | Känslighet |
Hudtyp 1 | Rött hår, mycket ljus eller vit hy. | Mycket hög känslighet, blir alltid röd och sällan brun. |
Hudtyp 2 | Ljus hud med ljus- eller mellanblont hår. | Hög känslighet, blir ofta röd och ibland brun. |
Hudtyp 3 | Ljus hud med brunt hår. | Medelhög känslighet, blir ibland röd men ofta brun. |
Hudtyp 4 | Ljusbrun eller olivfärgad hud och mörkbrunt eller svart hår. | Lägre känslighet, sällan röd och alltid brun. |
Hudtyp 5 | Brun hy och mörkt eller svart hår. | Låg känslighet, aldrig röd och alltid brun. |
Hudtyp 6 | Mörk hy och svart hår. | Lägst känslighet, aldrig röd och alltid brun. |
För att minska risken att bränna sig i solen är det bra att hålla sig inomhus eller i skuggan mellan 11 och 15, då solen är som starkast. Ett enkelt sätt att skydda huden är också genom att använda kläder. Tunna byxor, en långärmad tröja och en solhatt eller keps är utmärkta plagg att bära för att skydda sig. Kom bara ihåg att smörja in de kroppsdelar som är oskyddade, exempelvis fötter och händer. För att skydda ögonen kan det vara bra att bära solglasögon som skyddar mot UVA- och UVB-strålning. Om man är osäker på hur stark solen är kan man titta på skuggan. Är skuggan kortare än dig själv betyder det att solen står högt och därmed är stark, vilket innebär att du bör vara mycket försiktig om du vistas utomhus.
Tips! Testa att göra egen solkräm.
Om du svettas eller badar är det viktigt att fylla på med mer solkräm för att bibehålla ett fullgott skydd. Detta gäller alltså även om du har en vattenfast solkräm.
Det finns vissa läkemedel som kan göra huden känsligare för solen. Detta innefattar bland annat olika typer av preparat för aknebehandling, p-piller och antibiotika. Om man använder sig av något av dessa läkemedel bör man rådgöra med sin läkare huruvida man bör vara extra försiktig med solexponering.
Även kemisk peeling och laserbehandlingar av olika slag kan göra huden mycket känslig för solstrålning och man bör alltid rådgöra med sin dermatolog eller läkare för att vara säker på hur man själv ligger till. För att minska risken att drabbas av hudcancer bör man även undvika att sola solarium.
Barn har mycket känsliga hudceller och de har inte samma förmåga att skapa skyddande pigment som vuxna har. Av denna anledning bör barn aldrig sola och barn under ett år bör aldrig vistas i direkt solljus. Barn bör alltid ha minst SPF 50 för att vara maximalt skyddade mot solstrålning.
Vad gör man då om man trots allt råkar bränna sig i solen? Eftersom solbränna är en typ av brännskada är kylning det bästa för att lindra skadan, eller i alla fall smärtan. Man kan välja att kyla huden med vatten, en svalkande lotion eller ett kylbalsam. Man kan även smörja på yoghurt på de brända områdena för att få en kylande effekt. Vid svår smärta kan man även använda sig av kortisonkräm som finns att köpa på Apoteket. Att undvika solning under några dagar är naturligtvis också ett måste.
En del menar att aloe vera kan ha positiva effekter på brännskadad hud eftersom det kan bidra till att minska sveda. Dock är det relativt många som är allergiska mot aloe vera så man bör vara säker på att man inte är allergisk innan man smörjer på aloe vera på ett brännskadat område. Många after sun-produkter innehåller aloe vera och de kan därför kännas skönt svalkande på huden.
Olika slags filter i solskyddsmedel
I en djungel av solskyddsmedel med olika typer av filter kan det vara svårt att veta skillnaden och vad man ska välja. De vanligaste filtren som finns på marknaden är kemiskt filter och fysikaliskt filter. Skillnaden mellan dessa är deras sätt att filtrera bort UV-strålningen från huden. Fysikaliska filter, som exempelvis titandioxid, är små partiklar som reflekterar bort strålningen från huden, likt en spegel. Det kemiska filtrer absorberar istället strålningen, det vill säga molekylerna tar upp UV-strålningen och omvandlar den till ofarlig strålning. Ibland innehåller ett solskyddsmedel en kombination av båda dessa filter för att få ett så effektivt skydd mot UV-strålning som möjligt.
Har man födelsemärken som ändrar färg, form, växer, kliar eller blöder bör man uppsöka en läkare för att få det undersökt. Detta gäller även om man har sår som inte läker på flera veckor.