Vildfångad, ekologisk eller odlad lax?
Nästan all lax som konsumeras i Sverige idag är odlad, och majoriteten av den kommer från Norge. Endast en mycket liten del utgörs av frisimmande eller vildfångad lax. Men vilken lax är bäst och hur skiljer den sig åt ur hälsosynpunkt? Vi tittar närmare på de olika sorterna.
Lax är ett näringsrikt livsmedel som även innehåller en del miljögifter. Halterna ligger dock inom EU:s gränsvärden.
Varför äter vi lax?
Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter fisk två till tre gånger i veckan, gärna olika sorter och en blandning av magra och feta fiskar (1). I fisk finns det nämligen gott om näringsämnen som vi behöver för att må bra, som bland annat D-vitamin, jod och selen. Feta fiskar, som lax, makrill och sill, är rika på omega-3-fetter som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar och har betydelse för hjärnans utveckling. Men det finns några saker du kan tänka på när du väljer vilken fisk du äter, både när det kommer till miljö och hållbarhet men också vad gäller näringsinnehåll.
Tips! Här är allt du behöver veta om omega-3!
Odlad lax
Majoriteten av laxen som vi äter här i Sverige kommer från norska laxodlingar. Där föds laxen upp i stora odlingskassar i havet och odlingarna har fått mycket kritik för sin påverkan på miljö och klimat. Fiskarna lever trångt på den begränsade ytan och detta leder till stora problem med sjukdomar och skador. Ett av de största problemen är laxlus; ett kräftdjur som livnär sig på hud från laxen och kan ta död på stora mängder fisk. Tidigare år har laxlusen, tillsammans med skador som uppkommit i fångenskapen, visat sig kunna ta död på runt 60 miljoner laxar, vilket innebär var sjätte fisk, i de norska laxodlingarna (2).
Tidigare utfodrades laxarna med fiskmjöl och fiskolja, men på grund av utfiskning består fodret nu av bara 30 % marint foder och 70 % vegetabilier. Då laxen är ett rovdjur uppfyller inte det vegetabiliska fodret den näringsprofil som laxen behöver. Fodret innehåller dessutom bekämpningsmedel som kan ha negativa konsekvenser för både människor och djur.
Kemikalier i odlad lax
Fodret som laxen i odlingarna får består till stor del av soja, raps och vete. I framställningen används ofta bekämpningsmedlet endosulfan; ett insektsgift som används på bland annat kaffe-, frukt- och bomullsplantager i Sydamerika. Endosulfan klassas som ett giftigt ämne som kan vara farligt, och i höga doser dödligt för människor (3). Ämnet är förbjudet i EU och på många andra håll, förutom i just fiskfoder. Då fiskeproduktionen inte skulle ha kunnat fortgå på samma lönsamma sätt utan att ämnet godkändes, jobbade norska myndigheter hårt för att höja gränsvärdet i EU. Till slut gick EU med på att tiodubbla gränsvärdet för endosulfan i fiskfoder (4).
Odlad lax är ofta fetare än vild lax (odlad lax innehåller 14,5-34 % fett jämfört med vild lax som innehåller 5-7 % fett), och då endosulfan lagras i fettet leder det till att det lagras bättre i odlad lax (5). Man har även hittat betydande halter av andra kemikalier, som polyklorerade bifenyler, dioxiner, insektsmedlet dieldrin och toxaphene som kan kopplas till cancer hos människor (6). Dessa ämnen ligger dock inom värdena för vad som är godkänt.
Fettsyraprofil hos odlad lax
I det fria är laxen en allätare och när fodret istället blir växtbaserat i fångenskap får även laxens kött en sämre fettsyraprofil då förhållandet mellan omega-3 och omega-6 påverkas. En del av fodret består fortfarande av fiskmjöl och fiskolja, men då härkomsten inte regleras i den konventionella odlingen finns det en möjlighet att fodret kan komma från Östersjön och innehålla höga halter miljögifter.
Ekologiskt odlad lax
Ekologiskt odlad lax är framställd på liknande sätt som den odlade men med strikta regler gällande foder och miljöhänsyn. För att odlad lax ska få en ekologisk märkning behöver hanteringen följa dessa regler (7):
- Fodret ska vara ekologiskt och hållbart och bestå av ekologiska vegetabilier. Proteinet från fisk ska komma från fiskrens eller fisk som inte används som föda för människor.
- Konstgjorda tillsatser och andra kemiska färgämnen är inte tillåtet i fodret.
- Utsläpp från fiskodlingen får inte orsaka övergödning eller påverka den biologiska mångfalden.
- Max 10 kilobiomassa per kubik tillåts i odlingskassarna. Fiskarna ska kunna bilda stim och inte skada varandra. I odlingskassar i konventionell odling kan upp till 25 kilo per kubik tillåtas.
- Odlingskassarna ska rengöras för hand eller maskinellt så att inte kemikalier som innehåller koppar används. Detta förbättrar miljön för djurlivet i vattnet.
Kemikalier hos ekologiskt odlad lax
Då fodret i ekologisk laxproduktion ska vara ekologiskt framställt får fisken i sig färre mängder kemikalier genom fodret. Dock innehåller all fisk dioxiner och andra miljögifter i olika mängd, beroende på var den är fångad (8).
Bättre fettsyraprofil hos ekologiskt odlad lax
Fodret hos ekologiskt odlad lax består till stor del av fiskrens och kasserad fisk, vilket förbättrar laxens fettsyraprofil och gör att den innehåller mer omega-3 samt har rikare färg och smak. Laxen uppföds också på större ytor och utan kemiska tillsatser. Dessa faktorer bidrar till att den ekologiska laxen anses vara ett hållbarare och miljövänligare alternativ och den innehåller även mer näringsämnen.
Vildfångad lax
Vildfångad lax simmar fritt i haven och kan äta det den vill, vilket gör den vildfångade laxen till ett nyttigt alternativ att äta. Men bestånden av vild lax har minskat drastiskt på grund av överfiske och miljöföroreningar. Framför allt Östersjölax innehåller höga halter av dioxin och PCB, vilket gör att gravida, kvinnor som vill bli gravida och barn bör undvika denna lax. Vuxna som äter fisk från Östersjön mer än en gång i veckan riskerar att få i sig för stora mängder dioxin och PCB som kan vara skadligt för hälsan (9).
Lax från andra hav innehåller mindre miljögifter; till exempel innehåller lax från västkusten lägre halter än lax från Östersjön, men på grund av de minskande bestånden är laxfisket på västkusten väldigt begränsat.
Finns det ekologisk vildfångad lax?
Letar du efter ekologisk lax när du handlar, kommer laxen med största sannolikhet vara odlad och det kommer vara svårare att hitta ekologisk vildfångad lax. Men hur kommer det sig? När det kommer till vildfångad fisk är det svårare att veta var fisken har simmat och hur mycket kemikalier den har fått i sig. Gifter och plast kan transporteras runt i haven vilket gör det svårt att kontrollera och exempelvis KRAV-märka. Det finns dock KRAV-märkta vildfångade fiskar men då handlar märkningen om hur fisken är fångad.
Landodlad lax
Landodlad lax är en förhållandevis ny företeelse. Det innebär att lax föds upp i bassänger på land utan kontakt med dess naturliga ekosystem. Detta minskar risken för rymningar och påverkan på frisimmande lax, då den odlade laxen inte kommer i kontakt med vilda laxar. Metoden omvandlar även avfallet till biogas samt minskar utsläpp av farliga ämnen och förbrukning av naturresurser men kräver mer energi än havsbaserade odlingar. Landodlad lax hör än så länge till de dyrare alternativen.
Miljö, fiskhälsa och lax
Enligt Livsmedelsverket är hållbart fiske av vildlax och ekologisk odling av lax miljövänliga och hållbara alternativ (10). Viktiga certifieringar att leta efter inkluderar ASC, MSC och KRAV, som garanterar att fisken är odlad eller fångad på ett sätt som minimerar skador på ekosystemet.
Naturskyddsföreningen är dock kritisk till odling av fisk eftersom den naturliga närmiljön tar skada av att fisk rymmer och av läckage från odlingarna. En KRAV-märkning innebär inte nödvändigtvis att uppfödningen är hållbar, utan man kan se det som att en märkning visar att av de produkter som finns i kategorin så är detta den bästa av dem (11).
WWF gul-listar lax som kommer från öppna kassar i Östersjön, vilket innebär att man ska vara försiktig och bara äta det någon gång per år. Lax från Sydamerika är rödlistad med rådet att man ska låta bli att äta laxen över huvud taget. Vild lax är också rödlistad hos WWF och de menar att den bör undvikas helt då den kommer från överfiskade bestånd. Det handlar alltså inte om att laxen är hälsofarlig utan att det kan finnas problem med vattenbrukets hållbarhet och en uppfödning som inte är hållbar (12). För trots att andelen foder som kommer från havet har minskat så bidrar de konventionella odlingarna ofta till överfiske, då mycket av fisken som används till foder istället hade kunnat ätas av människor eller av andra fiskar. Fisket av foderfisk konkurrerar därför med de vilda rovfiskarnas mat. Vissa menar också att överfisket innebär en orättvis fördelning av havets resurser mellan olika delar av världen (13).
Vad säger Livsmedelsverket?
Livsmedelsverket anser att odlad lax är säkert att äta ur hälsosynpunkt då det i de flesta livsmedel från djurriket finns låga halter av dioxin och PCB. Då laxen innehåller många näringsämnen anses hälsofördelarna överväga de negativa inverkningar som de oönskade ämnena kan medföra. Halterna är låga och ligger inom EU:s gränsvärden. Dock rekommenderas det att man varierar sitt fiskintag för att minimera miljögifterna medan man får i sig en så bred näringsprofil som möjligt (14). För miljöns skull är det viktigt att välja fisk som kommer från stabila bestånd och som har fiskats eller odlats på ett hållbart sätt (15). Att titta efter miljömärkningar är ett bra sätt att stödja hållbara alternativ och bidra till att säkra framtida fiskbestånd.
Refenser:
- Livsmedelsverket. 2024. Fisk och Skaldjur. (Hämtad: 2024-10-29)
- Veterinærinstituttet. 2023. Fiskehelserapporten. (Hämtad: 2024-10-29)
- ATSDR. 2015. Public Health Statement for Endosulfan. (Hämtad: 2024-10-29)
- Magasinet Filter. 2019. Fula fiskar. (Hämtad:2024-10-29)
- Food Pharmacy. 2015. Den odlade laxen. (Hämtad: 2024-10-29)
- Livsmedelsverket. 2024. Dioxiner och PCB. (Hämtad: 2024-10-29)
- KRAV. 2023. Fisk och skaldjur. (Hämtad: 2024-10-29)
- Livsmedelsverket. 2024. Dioxiner och PCB. (Hämtad: 2024-10-29)
- Livsmedelsverket. 2024. Dioxiner och PCB. (Hämtad: 2024-10-29)
- Livsmedelsverket. 2024. Råd om odlad lax. (Hämtad: 2024-10-29)
- KRAV. 2024. Krav-märkt. (Hämtad: 2024-10-29)
- WWF. 2023. Fiskeguiden. (Hämtad: 2024-10-29)
- Natursidan. 2024. (Hämtad: 2024-10-29)
- Livsmedelsverket. 2024. Fisk och skaldjur - råd. (Hämtad: 2024-10-29)
- WWF. 2024. WWF och fiske. (Hämtad: 2024-10-29)