Vitlök som hälsokost
Vitlök är en uppskattad smakförstärkare i många olika kulturer och har en historia som sträcker sig flera tusen år tillbaka i tiden. Löken har länge använts i samband med diverse olika sjukdomar. I denna artikel får du lära dig mer om den illaluktande välgöraren.
Vitlök har länge använts som hälsokost i flera olika syften.
Vitlökens egenskaper
Vitlöken är en lökväxt som tillhör familjen liljeväxter. Den har använts i flera tusen år och i Sverige odlades löken redan på vikingatiden. Under de två världskrigen användes vitlök för att behandla infektioner och under medeltiden användes löken för att behandla pest.
Från början kommer vitlöken troligtvis från de västra delarna av Asien. Den har länge använts i såväl Kina som i dagens Turkiet, Irak och Iran. Även de gamla egyptierna och de gamla grekerna använde vitlök för att förebygga infektioner och för att göra pyramidbyggare respektive soldater starkare och mer motståndskraftiga. Idag studeras vitlöken och dess aktiva ämnen flitigt inom flera olika områden, till exempel i samband med vårt immunförsvar samt vår hjärt- och kärlhälsa.
Produkter med vitlök
Vad innehåller vitlök?
Vad innehåller då vitlöken som gör den så nyttig? Bland annat innehåller den vitamin C och K samt mineralerna järn, magnesium, kalcium, kalium, zink, fosfor och natrium. Det som utmärker vitlöken är dock det höga innehållet av svavelföreningar. Det är svavelföreningarna som ger vitlöken sin karaktäristiska doft, samt det som står för många av de eventuella hälsoeffekter som vitlöken har. Speciellt intressant är ett ämne som heter allicin. Allicin bryts ner av ett enzym som kallas för allinas och ämnet som då bildas bryts i sin tur ner till mindre föreningar. Det är framför allt nedbrytningsprodukterna av allicin som kan ha en intressant effekt i kroppen.
Halten svavelföreningar i vitlök varierar beroende på hur vitlöken torkats, delats (hackats, pressats, skurits, krossats etc.) samt hur löken tillagats. Krossad eller pressad vitlök gör det enklare för svavelföreningarna att träda fram och som du säkert märkt luktar pressad vitlök mer än en hel, skalad vitlöksklyfta. Vill du ta till vara på vitlökens hälsoeffekter bör du inte tillsätta den i mat med för hög temperatur. Dess temperatur ska helst inte överstiga 40 grader.
Vad har vitlök för hälsoeffekter?
Allicin och dess nedbrytningsprodukter är de ämnen som bidrar till vitlökens potentiella hälsoeffekter. Allicin tros bland annat verka antibakteriellt eftersom allicin kan påverka ett enzym som finns i bakterier och på så sätt oskadliggöra dem (1). Allicin och dess nedbrytningsprodukter kan eventuellt påverka både blodfetter och blodtryck (1). Personer med förhöjt blodtryck och förhöjda nivåer av kolesterol och/eller triglycerider i blodet har visats få lägre värden vid intag av ungefär en vitlöksklyfta (ca två gram färsk vitlök) om dagen. Vitlök är en populär ingrediens i antiinflammatorisk kost och har lyfts i ett flertal studier i samband med inflammationer (2).
Vitlöken studeras också för sin antivirala potential och sin effekt på immunförsvaret (3, 4). Dessutom har vitlöken, enligt vissa studier, visat sig ha avstötande effekt på fästingar (5). Det är viktigt att nämna att de flesta studier som gjorts på vitlök har gjorts på djur, vilket innebär att man inte kan vara helt säker på att vitlök fungerar på samma sätt hos människor, även om det finns studier som antyder det.
Vitlök finns idag att köpa i form av färsk vitlök och torkade vitlöksklyftor i matbutiken, men också i form av kapslar och tabletter i hälsokostbutiker. I dagsläget känner man inte till att vitlöken har några biverkningar, bortsett från lukten. Det finns dock vissa saker som är viktiga att känna till. Vitlök bör aldrig användas istället för vanlig medicin mot exempelvis högt blodtryck eller höga blodfetter, även om vitlök verkar ha positiva effekter på just dessa tillstånd. Gravida avråds från att äta stora mängder vitlök i tillskottsform.
Referenser
1. Arreola R, Quintero-Fabián S, López-Roa RI mfl. 2015. Immunomodulation and anti-inflammatory effects of garlic compounds.(Hämtad 2015-05-02)
2. Seyedeh Parisa Moosavian, Zamzam Paknahad, Zahra Habibagahi, Mohammadreza Maracy. 2020. The effects of garlic (Allium sativum) supplementation on inflammatory biomarkers, fatigue, and clinical symptoms in patients with active rheumatoid arthritis: A randomized, double-blind, placebo-controlled trial. (Hämtad 2021-09-28)
3. Rouf, Razina. Uddin, Saikh Jamal mfl. 2020. Antiviral potential of garlic ( Allium sativum) and its organosulfur compounds: A systematic update of pre-clinical and clinical data.(Hämtad 2022-05-06)
4. Arreola, Rodrigo, Quintero-Fabián mfl. 2015.Immunomodulation and anti-inflammatory effects of garlic compounds.(Hämtad 2022-05-06)
5. Nchu, Felix, Magano, Solomon R mfl. 2016. Repellent activities of dichloromethane extract of Allium sativum (garlic) (Liliaceae) against Hyalomma rufipes (Acari). (Hämtad 2022-05-06)